I förra avsnittet gick vi igenom de traditionella grundtyperna. Men hur renoverar man egentligen grunderna?
Isoleringsmaterial i grunden
Valet av isoleringsmaterial beror helt på vilken grundtyp man har. 1970-talets byggsätt med plastfilm och mineralull har orsakat många fuktskador då isoleringen inte har möjlighet att buffra eller släppa ifrån sig fukt som ett naturligt isoleringsmaterial av organiskt material har. I ett hus som bygger på att kunna ta emot och släppa ifrån sig fukt, är det naturliga miljövänliga isoleringsmaterial som gäller. Det finns gott om fabrikat idag som kan leverera detta, antingen som lösull eller i skivor. I de flesta fall fungerar det isoleringsmaterial som har funnits tidigare, men dagens uppvärmningsformer är annorlunda mot förr, vilket gör att man behöver tänka efter en extra gång innan man beslutar sig för vilket isoleringsmaterial man vill använda. Men ingen isolering fungerar utan rätt förutsättningar. Två aspekter måste därför särskilt understrykas. För det första är det mycket viktigt att leda takavvattningen långt bort från huset. För det andra måste man se till att marken lutar från huset, så vatten inte kan rinna in under huset. I nio fall av tio fall beror fukt- och mögelskador på att dessa förutsättningar inte är uppfyllda så en tilläggsisolering börjar alltid utanför huset.
I mullbänken
När frågan om byte av isoleringsmaterial kommer upp, är ofta när man måste byta en golvbalk eller när man upplever golvet som dragit. En första undersökning om huset är dragigt är att se om fyllningen kanske måste kompletteras i ytterkant ett första steg. Man behöver inte bryta upp hela golvet utan det räcker med att såga upp en fris i ytterkant och fälla in en bräda efter komplettering som ram till det befintliga golvet. En annan orsak som ofta upplevs som drag är kallras från fönstren. Detta kan enkelt åtgärdas med element under fönstret eller titta över tätningslisterna. Om grunden tidigare har fungerat i hundratals år med sand- och lerjord, kommer det säkert att fungera lång tid framöver. Men isoleringskoefficienten på fyllnadsmaterialet är lågt och om man vill isolera ska man använda material som man vet fungerar för att släppa och ta emot fukt. Som ersättning för det tunga och smutsiga sand- och lermaterialet kan man idag använda skumglasisolering som är miljövänlig då den bygger på återvunnet material. Men man får inte glömma att transporter, uppvärmning för återvinning och restprodukter bidrar till miljöbelastning för denna miljövänliga produkt. En variant som ses ibland är att lägga ett lager av lerbruk närmast golvet. Det hålls torrt med ett kapillärbrytande skikt av antingen skumglas, lecakulor eller makadam. Viktigt då att konstruktionen är lufttät för att den ska fungera.
I torpar- eller krypgrunden
Det finns ett stort urval av olika isoleringar som passar i torpargrunden. Även om man använder ett isoleringsmaterial som andas, bör man vara medveten om att en effektiv isolering skapar mer kyla i grunden vilket innebär att luften i lägre utsträckning klarar att binda fukt. Med andra ord kan en bra isolering skapa mer fukt i grunden.
Därför kan man behöva vidta en del åtgärder som minskar markfukten innan man isolerar. Att man har fungerande dränering och bortforsling av regnvatten förutsätts. Men i vissa fall transporteras markfukt genom berg eller när andra markförhållanden gör att man måste försöka minska tillskottet av fukt. Det gör man genom att höja temperaturen i krypgrunden. På marken lägger man en åldersbeständig plastduk med en markisoleringsskiva av stenull. Står huset på berg eller morän kan man fylla med lecakulor eller skumglas. Men här krävs det kompetent kunskap som är specialiserad på värme och ventilation för gamla hus. Fel utformad tilläggsisolering kan öka fuktkvoterna i krypgrunden.
En elektrisk avfuktare kan avhjälpa höga fuktkvoter i luften, men tänk på att temperaturen i en källare gör att en vanlig kondensavfuktare inte fungerar utan det måste till en dyrare sorptionsavfuktare som klarar av att jobba under lägre temperaturer. Tänk på att en avfuktare tar energi, låter och att man måste ha ett arrangemang som kan skilja ut torr och fuktig luft, till exempel med luftningsrör. Man håller koll på allt med en hygrometer, en fuktmätare som mäter fukten i luften. Har man över 70 % RH är det grogrund för mögel. Då kan man ställa in avfuktaren, så att den startar om fuktkvoterna kommer över en viss nivå. Isolering av bjälklaget kan därefter ske med en isolering som transporterar fukt. Det finns flera bra alternativ, antingen förädlat från trä, returpapper, lin eller ull. Har man bjälklaget öppet, bör man komplettera med en vindduk. Man passar på att kontrollera eventuella eldragningar, värmeledningsrör och annat när man ändå har konstruktionen öppen. Slutligen, om grunden har vädringsluckor så ska man undvika att ha luckorna öppna mellan juli-september eftersom luftfuktigheten är mycket hög och om varm fuktig luft kommer in i grunden genom luckorna kyls luften ned och luften släpper fukten med ökan kondens som resultat.
Platta på mark
Den moderna byggkonstruktionen betongplatta på mark, fungerar bra så länge dräneringen fungerar och det finns ett kapillärbrytande skikt mellan marken och betongen, samt mellan betongen och trästommen. Ett modernt krav på vattenburen värme ingjuten i plattan kan verka negativt på konstruktionen om det inte finns dränering eller kapillärbrytande skikt under grunden. Värmen i grunden gör då att mer fukt buffras i betongen och då vandrar fukten uppåt, och kondenserar i golv eller går upp i väggarna. Ibland har man gjutit en platta i en gammal konstruktion, då gäller det att trästommen inte hålls våt av betongplattan, något som tyvärr är allt för vanligt.
Man undersöker lättast grundens konstruktion genom att använda hygrometer för trä och sten som mäter grundens relativa fuktighet. Hygrometern består av två piggar som sticks in i betongen och som anger fuktigheten i stenen i procentenheter. Ofta har mätaren två skalor, en för trä och en för sten.
Slutligen bör man se isoleringen som en del i en helhet. Störst effekt brukar isolering av tak göra, därefter motverka drag antingen genom golv, vägg eller dörrar och fönster. Ibland är det inte motiverat att bryta upp ett golv, om golvet har karaktär och hög ålder. Då är det bättre att arbeta med åtgärder som inte orsakar stora bestående skador. Att använda modern teknik, innebär att man sätter in delar som har begränsad livslängd som exempelvis vattenburen eller elektrisk golvvärme. Man bör redan vid första tanken på detta, fundera över hur lång livslängden är på tekniken innan den behöver bytas ut. Stora skador kan uppstå vid dessa byten på material som kanske har en betydligt längre livslängd än tekniken man bygger in.
Ur boken: Ödehus - från ruckel till pärla